Brahegatan 26, 114 37 Stockholm
px_grey
  Startsidan  |  Kontakt  |  Formulär  |  Historik  |  Dataskyddspolicy px_grey

Axel och Sofia Alms Stiftelse

Axel och Sofia Alms Stiftelse grundades genom testamente av änkefru Sofia Alm, född Brandt, den 20 oktober 1874. Axel Alm, hennes make, var en av 1850- och 1860-talens mest framgångsrika byggmästare i Stockholm. Själv var hon dotter till en skomakare i Gryts socken i Södermanland.

Makarnas enda barn dog i späd ålder. Axel Alm avled år 1872, endast 58 år gammal, efterlämnande en förmögenhet som översteg en million kronor. Vid Sofia Alms död 1875 efterlämnade hon något mer än 800 000 kr. Sedan andra välgörenhetsdonationer verkställts och släktingar på ömse håll tillgodosetts, tillföll återstoden, upptaget till ett värde av omkring 527 000 kr, det ändamål som ledde till bildandet av Axel och Sofia Alms stiftelse.
Härom heter det i testamentet: ”I hågkomst av vad min salig man någon gång yttrade därom, att vi, i saknad av egna bröstarvingar, kunde använda en del av vår förmögenhet till gagn för andras barn, är min önskan att i min salig mans, Axel Alms, och mitt namn grundlägga en stiftelse, i ändamål att åt fader- och moderlösa samt andra barn, som i saknad av omvårdnad äro i fara att gå förlorade, bereda kristlig uppfostran och god handledning i ändamål att dana dem till dugliga och redbara människor.”

Under det första årtiondet koncentrerades stiftelsens verksamhet i huvudsak på konsolidering av ekonomin och förberedelser för den barnhemsverksamhet, som tog gestalt i och med inköpet av egendomen Rådan, belägen invid Edsviken i Spånga socken, en knapp km norr om Ulriksdals slott och omfattande omkring 50 tunnland skog. Här öppnades Rådans barnhem i oktober 1886 i gårdens bägge mangårdsbyggnader, den ena av trä och försedd med mansardtak i vacker 1700-talsstil, den andra av sten i kärv 1600-talsstil. Bland andra byggnader på fastigheten kan nämnas Grindstugan, som låg på vänster sida om vägen till Rådan från Uppsala i kurvan strax innan man ser den gula byggnaden Rådan 2. Vidare fanns på fastigheten ett oxstall, som skänktes till Skansen och som nu finns till höger om Seglora kyrka från Bollnästorget sett.
År 1890 inrymdes verksamheten i en för ändamålet enligt dåtidens fordringar uppförd kasernliknande byggnad i rött fasadtegel, som sedan under årens lopp blev till det inre moderniserad. De flickor som intogs på hemmet, vanligen i åldern 5–8 år, skulle enligt stadgarna bli kvar där till fyllda 18 år. De fick sin skolundervisning på stället, undervisade av särskilt anställda småskole-, folkskole- och slöjdlärarinnor. Konfirmationsundervisningen meddelades av hemmets predikant. Efter skolålderns slut deltog flickorna, under föreståndarinnans och husmoderns ledning, i hushållssysslor av skilda slag, även klädsömnad och trädgårdsarbete.
Kontakten mellan lärarinnepersonal och gamla elever har i alla tider varit stark och vid julfester och Sofiafesten den 15 maj kom många åter för att uppliva sina minnen, även åtföljda av män och barn.
Lantbruket sköttes av arrendatorer, först G.A. Karlsson, från 1895 av Carl A. Gezelius och efter hans frånfälle 1933 av Wilhelm Svensson, som var arrendator tills barnhemsverksamheten upphörde.
16 mars 1942 fick dåvarande Kronprinsessan Louise låna byggnaden där ”Ulriksdalshemmet för finska barn” upprättades och underhölls av stiftelsen.

Det blev emellertid alltmer klart att den idylliska lantgården Rådan, med sina till jordbruket hörande rödmålade byggnader, grupperade kring en ruddamm, kommit i oroande närhet av den alltmer utbredda storstaden. 1937 hade staten velat köpa Rådan för att där inrätta ett andra Karlberg. 1944 såldes egendomen till staten. Till byggnader och trädgård förbehölls stiftelsen nyttjanderätten till den 1 oktober 1946 då stiftelsens förhoppning var att kunna överflytta verksamheten till en för detta ändamål hösten 1944 inköpt ny gård, Carlberga, belägen i utkanten av Södertälje. Därav blev dock intet. 1945 års riksdag genomförde en ny barnavårdslag, som i princip stipulerade barnhemsverksamhet såsom en landstingets uppgift. Större barnhem än för 15 elever skulle ej heller få finnas. Då Carlberga var för stort för sådan begränsning, måste även den gården försäljas.

Stiftelsens barnhemsverksamhet upphörde 1946 och stiftelsen omvandlades till en penningstiftelse, som i enlighet med sina nu gällande stadgar har till ändamål att utdela stipendier till studerande ungdom vid gymnasieskolor samt för motsvarande folkhögskolestudier. Kapitalet är placerat dels i aktier och obligationer, dels i fastigheter i Stockholm.

Stipendium från stiftelsen utdelades första gången 1950. Under de senaste åren har stipendier utdelats till omkring 600 ungdomar årligen med sammanlagt ca 2 500 000 kr per år.

Ordförande 1889–1901 Kanslirådet C.F. Smerling
1901–1903 Generaldirektör A.T. Talmén
1903–1907 v. Häradshövding C. Löwenhielm
1907–1916 Överste J. Bratt
1917–1931 Professor Carl Sundberg
1931–1935 Kyrkoherde Wilhelm Larsson
1936–1937 Kanslisekreterare Ernst Törnell
1938–1941 Undervisningsrådet A. Johansson
1941–1964 Regeringsrådet Gustav Eklund
1964–1996 Justitierådet Bengt Hult
1997– Justitierådet Leif Thorsson

almsstiftelse@comhem.se
Senast ändrad: 2018-08-22

px_white